Smarta rörelser – för fysisk och mental balans
I boken Smarta rörelser får du veta hur rörelse kan underlätta inlärning, öka kreativitet, sänka stressnivån, förbättra koordinationen och öka självkänslan. Den beskriver också hur balans i den inre miljön skapas genom rörelser. Läs boken och ge vid dig själv möjligheter till tydligare kommunikation och bättre koncentration.
En bok för dig som:
– är tränare, instruktör eller lärare
– jobbar med utbildning i någon form
– är intresserad av pedagogik
– tror att rörelse är viktigt för inlärning
– jobbar med människor och rörelse
– själv vill skapa fysisk och mental balans i din vardag.
Ur innehållet:
– Var i kroppen sker inlärning?
– Stressens effekt på kroppen, inlärning och prestation
– Hjärnan och korslaterala rörelser
– Hjärnan och känslor
– Hur kunskap förankras med kroppen som utgångspunkt
– Hjärngympaövningar för att skapa balans mellan hjärnhemisfärerna
– Promenader och inlärning
– Rörelseenergi i qigong och taiji
– Kroppskännedom – metod och arbetssätt inom rehabilitering
– Balans och koordinationsövningar
Smarta rörelser
Exempel på smarta rörelser är rörelser och aktiviteter som skapar en balanserad, funktionell kroppshållning hos individen och som skapar en bra kommunikation mellan det perifera och centrala nervsystemet. Vid stress fungerar rörelser ofta som en coping strategi. Nedan följer några exempel på enkla smarta rörelser:
– Korslaterala kroppsrörelser, krypa, gå, stavgång mfl
– Promenader, snabbt – långsamt
– Taiji, qigong, yoga, gymnastik
– Hjärngymnastik
– Dans, spela instrument, sång
– Lek och idrott
Korsgång – mer kreativitet, logiskt tänkande
Nudda höger knä med vänster hand och vice versa. Gör övningen i olika tempo, från snabbt till mycket långsamt.
Övningen aktiverar båda hjärnhalvornas motoriska och sensoriska centra, samt frontalloben, främre delen av hjärnan.
Om rörelsen sker sakta, aktiveras våra balansorgan ännu mer och vi får ökad träning av vår balans.
Rörelseaktivitet -lek & lärande för utveckling av individ och grupp
Fysisk aktivitet har visat sig ha stor betydelse för effektiv inlärning och skapande. Därför borde arbetsdagen och eller lektionen vara upplagd så att aktivitetslust lockas fram, tas till vara eller kanaliseras. Människor har behov av att syssla med meningsfulla aktiviteter, känna deltagande, ansvar och tillfredställelse. Den bästa inlärningseffekten skapas då hela kroppen och alla sinnen är med, att känna rörelselust och rörelseglädje befrämjar all inlärning.
I boken Rörelseaktivitet inleder författaren Susanne Wolmesjö med tankar och teorier om rörelse, lek och dess påverkan på lärande och arbetsmiljö på grupp och individnivå. Därefter handlar boken framför allt om en undersökning om vad upplevelser av rörelseaktiviteter som inslag i skolvardagen och klassrumsundervisningen kan betyda för elever, lärare och deras lär- och arbetsmiljö. Innehållet kan dock även anpassas till andra situationer och arbetsmiljöer. En litteraturstudie har gjorts för att förstå och till viss del förklara de positiva upplevelser som lärare och elever har haft.
Om författaren:
Susanne Wolmesjö har en tvärvetenskaplig utbildning med huvudinriktning på fysiologi, biomekanik, idrottsmedicin, pedagogik och neuromotorik. Susanne är lärare på Bosöns Idrottsfolkhögskola och har där bl a utvecklat en metod i aktiv rörlighetsträning.
Med yrkeserfarenhet från både friskvård, idrott och pedagogisk verksamhet har Susanne en bred kunskapsbas. Hon är flitigt anlitad som föreläsare på högre tränarutbildningar samt på Coaching-programmet vid Växjö Universitet. Susanne har varit både friidrottstränare och volleybolltränare. Den egna fritiden ägnas just nu mestadels åt golf och taiji.
Hämtat från www.sisuidrottsbocker.se
Kunskap genom kroppen
En av de filosofer inom fenomenologin som fått stor uppmärksamhet under de senaste åren är fransmannen Maurice Merleau-Ponty. Hans teorier bygger på att människor är en enhet av psykiskt och fysiskt. Han menade att det finns ett inre förhållande mellan kroppen, tanken och ordet och tanken fullbordas med att uttryckas i tal. Han hävdade att kunskap innefattar människans samlade kapacitet, inklusive de kroppsliga förmågorna (1962).
Drag av dessa teorier går igen i Bernt Gustavssons (2002) tankar om tyst kunskap och att kunskapen sitter i kroppen. Gustavsson är professor i pedagogik och menar att genom att öka kroppsmedvetenhet och utveckla kroppsrörelser integrerat med stillasittande studier ökar inte bara människors hälsa, det bidrar även till en högre grad av lärande och kunskap (2002).
Neurofysiologen Carla Hannaford (2005) menar vidare att inlärning, tankar, kreativitet och intelligens inte bara är processer som försiggår i hjärnan utan i hela kroppen. Förnimmelser, rörelser, känslor och hjärnans inneboende funktioner finns grundlagda i kroppen. Kroppen blir därför något som bör tränas, aktiveras och användas för att aktivera vår inlärningsförmåga fullt ut. Hannaford är författare till boken Smart moves – why learning is not all in your head (2005).
Kulramar i kommunikation
En bok om kommunikation av Susanne Wolmesjö och Anders Lundin
Ladda ner ett kapitel från boken här (pdf) – Jag-Du.pdf
Författarnas syfte:
Att bjuda på ett pedagogiskt inspirationsmaterial. En verktygslåda, ”kulpåse” med exempel och övningar som har sin grund i disciplinen kommunikologi. Vår grundtanke var och är att skriva för de som redan har studerat kommunikologi. Därför är inte alla begrepp förklarade i detalj. Alla delar i denna disciplin kommer inte att täckas upp i denna bok.
Vi rekommenderar varmt våra läsare att studera vidare och fördjupa sig i disciplinen kommunikologi.
Vår beskrivning av den tvärvetenskapliga metadiciplinen kommunikologi är att det är läran om struktur och dynamik i kommunikation och förändring. Att kompetensen är tvärvetenskaplig innebär att det är läran om det som är gemensamt. Grundarna inom
kommunikologi har sorterat upp och klassificerat framgångsnycklarna inom kommunikation och förändringsarbete.
En liknelse skulle kunna vara Carl von Linnés sortering av blommor och insekter. Han uppfann dem inte men han klassificerade dem. Han utgick från biologi som helhet och sorterade därefter blommor och insekter i detalj.
Disciplinen kommunikologi utgår ifrån att studera helhet och system, sorteringen i vad det består av för kommunikativa nycklar, element och mönster kallar vi för att filtrera. Utifrån filtreringen kan vi finna nycklar till framgång och nycklar till förbättring inom all mänsklig kommunikation.
Vi vill locka fram lekfullhet och kreativitet. Vi vill inspirera till egna idéer och att ha kul under resans gång. Vår önskan är att kompetensen i kommunikation ger ett flexibelt förhållningssätt och att det finns en strävan efter att tänka i helhet och system. Vår inställning, när vi författat texten, har varit att: ”If you are not prepared to be wrong, you´ll never come up with anything original”.
Upplev det du upplever!
Bokens upplägg:
Vi har hämtat bilder från sagor och berättelser som kan ge inspiration till metaforer. Vi bjuder på flera metaforer och övningar i varje kapitel. Dessutom finns det utrymme för att själv lägga till det du som läsare vill ha med. Boken och de olika kapitlen kan läsas i den ordning du själv väljer.
Metaforen är ett uttryckssätt där ett begrepp tillfälligt byts ut mot ett begrepp som liknar det ursprungliga. Likheten är beroende av sammanhanget